7. Hållbarhet

Fördjupning

Vad är hållbarhet?

Ett sätt att förstå vad hållbarhet är handlar om att skapa möjligheter för människor att leva tillsammans på sätt som inte överskrider gränserna för planetens bärkraft. Det här innebär att vårt ekonomiska system och våra sociala och kulturella system måste formas så att de inte äventyrar de planetära gränserna i fråga om t.ex. resursanvändning, klimatet, eller nedsmutsning av luft och vatten. Här kan man tänka sig att vi behöver hjälpas åt att transformera vår livsstil så att den blir långsiktigt hållbar och bidrar till att upprätthålla den biologiska mångfalden, till att materialströmmarna är cirkulära eller till att vi minskar vår konsumtion. Om du vill lära dej mer om utbildningsssektorns uppdrag och de kompetenser som bidrar till en hållbar livsstil kan du gärna läsa mer om EU:s initiativ GreenComp.

De fyra definitionerna av hållbarhet:  

Ekologisk hållbarhet fokuserar på att bevara och skydda miljön för nuvarande och kommande generationer. Det innebär att minimera negativ påverkan på ekosystem, bevara biologisk mångfald och använda resurser effektivt. Människans ekonomiska och materiella verksamhet anpassas till naturens bärkraft.

Social hållbarhet innebär att skapa samhällen som främjar rättvisa, jämlikhet och välbefinnande för alla dess medlemmar. Det innefattar skyddet av mänskliga rättigheter, stöd för mångfald och inkludering, samt skapande av trygga och hälsosamma samhällen.

Kulturell hållbarhet handlar om att bevara och främja kulturell mångfald, arv och identitet. Det inkluderar respekt för olika kulturer, skydd av kulturella platser och traditioner, samt skapande av en samhällsstruktur som stöder kulturellt välbefinnande.

Ekonomisk hållbarhet innebär en balanserad tillväxt som varken förstör naturresurserna eller ökar skuldbelastningen och som uppnås genom effektiv återanvändning och ansvarsfull användning av förnybara naturresurser. En hållbar ekonomi är grunden till social hållbarhet.

Vad betyder hållbarhet för lärandet?  

Det kan vara lätt att känna sig otillräcklig i frågor som rör hållbarhet. Kanske känns ämnet abstrakt, eller så tycker du det är svårt att hitta kopplingen till ditt ämne. Hållbarhetsfrågorna kan väcka oro och kännas övermäktiga att hantera som individ. Här kan det vara bra att konstatera att de flesta av oss är inne i en pågående läraprocess där vi i takt med att vi får mera kunskap i ämnet också får fler möljigheter att agera på ett mera hållbart sätt. Det är också viktigt att söka inspiration och stöd hos andra, att försöka skapa en lärande gemenskap där man tillsammans diskuterar sina känslor och tankar, utbyter praktiska erfarenheter och utforskar alternativa sätt att agera på, såväl professionellt som privat.

Vi gör i regel alla så gott vi kan utifrån de förutsättningar vi har. Här handlar det inte om att skuldbelägga dig (eller någon annan). De flesta vill bidra till att bygga en hållbar värld och skapa förutsättningar för både människor på andra platser och framtida generationer att leva ett gott liv. Försök att se hållbarhetsarbetet som en utmaning, och börja till exempel med att göra en ”reality check”, en inventering av hur ditt ekologiska fotavtryck och handavtryck ser ut just nu. Kanske du kommer att inse att du redan gör en hel del som stöder hållbarhet i de olika dimensionerna? Kanske får du uppslag till små förändringar i din egen vardag eller i ditt lärarskap? Kanske märker du att du redan har djup kunskap om någon av de fyra dimensionerna, men behöver lära dej mer om någon av de andra?

När det gäller den ekologiska dimensionen handlar det om de ekologiska konsekvenserna av det vi gör. Hur påverkar våra handlingar naturen? Vilka material och produkter som är så miljövänliga som möjligt? Vilka utsläpp leder våra val till? Den sociala dimensionen av hållbarhet handlar om hur våra handlingar och val påverkar andra människor, både i lokalsamhället och globalt. Bidrar du till att skapa gemenskap och sammanhållning? Hur ser du till att alla känner sig välkomna och likvärdigt behandlade? På vilka sätt främjar du demokrati, social rättvisa eller jämställdhet?

I fråga om kulturell hållbarhet kan du uppmärksamma det kulturella arvet och den kulturella mångfalden. Kan du medvetet arbeta för diversitet och inklusion av olika perspektiv i dina kurser? Kan du uppmuntra till och i praktiken omsätta respekt inför olikhet, tolerans och öppenhet inför olika åskådningar, kulturer, språk och livsstilar? När det gäller den ekonomiska dimensionen handlar det givetvis om att använda ekonomiska resurser på ett varsamt sätt, men också om att tänka cirkulärt och resurssnålt i fråga om material. Dessutom kan man beakta hur man förhåller sig till (sina egna och andras) mänskliga resurser i form av människors tid och ork.

Som lärare kan du till exempel göra en genomgång av din kurs i termer av material och metoder. Vilken påverkan har de material du väljer på miljö och människor? Hur påverkar de samhället? Välj hållbara material och gynna gärna lokala leverantörer och produkter. Kan du välja återanvänt eller återanvändbart material? Om vi kan minska på svinnet från lokala leverantörer minskar vi miljöpåverkan.

Om du har möjlighet att välja digitala produkter kan det också bidra till att minska resursanvändningen. Ett sätt att göra mera hållbara val kan vara genom att tänka cirkulärt och fundera på en produkts livslängd, dess möjlighet att återbrukas eller att material i den ska vara återvinningsbart. När det gäller material och produkter kan man gärna tänka i termer av 7R: Rethink, Refuse, Reduce, Reuse, Repair, Regift, Recycle.

Du kan också fundera på hur dina undervisningsmetoder kan bidra till dialog och samhörighet eller till att människor kan komma i kontakt med nya sätt att se på världen. Kan du designa din kurs så att den på något sätt bidrar till att utforska hur en mera hållbar livsstil ser ut för individer eller till hur ett samhälle kan bli mer hållbart?

Vi kan inte ändra allt på en gång. Små steg och medvetna val bidrar till en mer hållbar framtid. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något för att bidra till att vår gemensamma framtid på jorden blir hållbar.

Hur integrerar du hållbarhet i lärandet?

Hållbarhet kan kan vara en del av undervisningen i både teoretiska och praktiska ämnen. Involvera gruppen genom interaktiva övningar och grupparbeten. Inled gärna kursen med att ta reda på hur deltagarna tänker och känner i fråga om hållbarhet. Hur ser deras förståelse av hållbarhetsutmaningarna ut? Vilka frågor har de? På vilka sätt vill och kan de ta ett steg i en mera hållbar riktning och hur ser de på sina egna förutsättningar till förändring: Vilka är utmaningarna? Vilka är resurserna? Ge deltagarna möjlighet att utforska och diskutera olika hållbarhetsfrågor och hitta kreativa lösningar tillsammans.  

Relatera dina kursinnehåll till aktuella skeenden i samhället och koppla dem till hållbarhetsmålen i Agenda 2030 eller till EU:s GreenComp. Diskutera hur din kurs bidrar till en hållbar framtid och resonera med deltagarna om hur de önskar att världen ska se ut i framtiden. På det här viset får deltagarna utveckla sin kapacitet att tänka sig alternativa framtidsscenarion och de kan aktivt bidra till att vara delaktiga i transformationen till ett mera hållbart samhälle. Skapa gärna möjlighet för deltagarna att fundera över grundläggande värderingar och attityder som bidrar till eller motverkar hållbarhet hos individer och i samhället. Kom ihåg att vi lär oss både med huvud, hjärta och hand – holistiskt. Kan du använda dej av kultur och natur i din undervisning?

Kurser i praktiskt kunnande ger inte bara möjlighet att lära sig nya färdigheter utan ger också kunskap om hur man kan minska konsumtionen, återanvända material och göra medvetna val i vardagen. Det här bidrar till en bredare förståelse för hållbarhet som sträcker sig bortom det specifika ämnet. Dessutom stärks deltagarnas förmåga att praktiskt hantera olika typer av utmaningar, att lösa problem och att ”reda sig” både i vardagen och i krissituationer, vilket stärker deras resiliens.

Genom att lära sig att reparera och återanvända material, att odla och laga mat från grunden, och att skapa egna föremål genom slöjd- och handarbetstekniker, utvecklas en holistisk syn på hållbarhet som kan tillämpas på olika plan.

Det här främjar inte bara en mer hållbar vardag utan också en djupare medvetenhet om och engagemang för hållbarhetsfrågor i samhället som helhet. 

Koppla ämnet till aktuella händelser och temadagar relaterade till hållbarhet för att göra det mer relevant och engagerande. Genom att anpassa läromaterial och aktiviteter efter tematiska evenemang kan gruppens engagemang och medvetenhet kring viktiga ämnen öka. Det här ger inte bara en möjlighet att utforska ämnet ur olika perspektiv utan kan också bidra till att främja en känsla av samhörighet och ansvar gentemot globala utmaningar. 

Exempel på temadagar: 

• Jämställdhetsdagen  
• Östersjödagen 
• Svinnveckan 
• Hållbarhetsveckan
• Overshoot Day - för att reflektera över vår överkonsumtion

 

 

 

 
Det här kapitlet har sammanställts i samarbete med Landsbygspolitiska nätverket Hållbarhetsveckan – landsbygden som vägvisare och är en del i arbetet för att främja landsbygdsaktörers möjligheter att förverkliga hållbara lösningar.